Onsdag 16.33

Idag var det lättare, mycket att göra i skolan, andra tankar som far omkring än de där man är i otakt med. Bland vänner är det bra. Hemma är det tryggt men på något vis också så lönlöst och farligt. Jag sitter här i sängen, med bena i kors och en kudde på magen. Rullgarinen är halft uppdragen och sängen obäddad. I huvudet hör jag samma låt, om och om igen, den är trygg, men den får mig ändå att gråta, släppa ut allt. Börja om. 
Jag har gjort många framsteg idag, känner mig stolt över mig själv, jag vågade, jag vågade allt. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0