Tisdag 31/7
Idag mår psyket bra, värre är det med kroppen. Sjuk.
Har för första gången nästan ingenting att berätta för er, förutom att jag knappt fått någon sömn alls och tok tittat på film precis hela natten. Antagligen kommer jag att fortsätta med det hela dagen om illamåendet och magvärken inte slutar.
13.48
Ett exploderande lyckorus, precis vad jag fick.
.
Glöm ej att leva min vän, dagen som gick kommer aldrig igen.
Citatet jag lever för, som får mig att resa mig upp igen och känna mig starkare.
Måndag 30/7
Livet rullar på, kanske, kanske klarar jag mig utan att helt bryta ihop, låsa in mig på rummet, dra ner rullgardinerna och endast ha några ljus tända och näsan nere i en bok. Läsa för många deprimerande bloggar, som jag delvis älskar och hatar. Men då borde det ju liksom väga upp och bli okej? Nja, hatar är för att man själv bara vill tycka synd om sig själv, förvärra allting och tänka: fan vad dåligt jag har det. Älskar är för att man kan känna något slags medlidande och för att jag nästan inte klarar mig utan alla fina texter. Men jag orkar verkligen inte bli sådär slapp, som om all livskraft runnit ur mig. Snälla, låt mig slippa.
Skriv nånting, om dina vardags rutiner, något speciellt minne, hur du gör när allt är kaos och all tid på spotify är ute, då du ingenting har att trösta dig med. Jag bryr mig inte om vad ni skriver, för jag läser vad som helst, vad som helst.
Dagar som passerat
Lördagen Den 28 juli: Jag vaknde tidigt på morgonen och åkte sedan in till stan för att sälja fika på en loppis. Allt fika blev sålt på mindre än två timmar. Oj, så mycket pengar jag tjänade. Jag tog mig då tid till att kolla runt lite. Hittade en döfin blus och ett par cheap monday shorts, 20 kr styck, helt otroligt så nöjd jag är! Åkte därefter till två av mina bästa vänner, vi skrattade, pratade om allt och ingenting, kollade i tidningar, lagade mat och såg på alldeles för mycket film. Senare på kvällen kom en annan fin flicka, Julia heter hon, en riktigt snäll tjej med ett underbart skratt. Hon tipsade om mig på sin blogg, så nu kände jag liksom att jag borde göra samma sak
http://baramittlillaliv.wordpress.com/, åh vad jag älskar den bloggen, så fina foton och text, en riktig favorit!
I alla fall så bestämde vi oss för att gå ut och fota, vilket vi försökte med, för när vi kom ut började det regna och åska. Då blev vi rädda och sprang in helt enkelt. Jag sov också över där.
Söndagen Den 29 juli: Vi vaknade vid elva, åt frukost, gjorde mest ingenting, åt lunch efter ungefär en timme, handlade mat till grillkvällen, skrattade, lagade efterätt, kollade film, åt, sedan anlände de såkallade gästerna. Tre rättersmiddag bjöd vi på, åh, vad gott det var. Så nu är jag helt proppmätt, känns ju nästan som att vi bara åt hela tiden.
Två riktigt underbara dagar med fina vänner. Nu är jag verkligen glad, hoppas verkligen att jag sög i mig tillräckligt mycket glädje för en vecka utan dem.
Tänkte bara berätta att alla bilder som kommer att komma upp här på bloggen har jag tagit, så jag kommer
inte att skriva det för att förtydliga det mer.
29/7
Jag har goda vänner omkring mig. I dag är mitt humör på topp. Det här var nog precis vad jag behövde.
Foto:jag
Förutfattade meningar.
Okej, du kanske har fått en helt annan uppfattning om hur jag är en vad som egentligen, är det rätta. Eller är det bara jag som har så mycket förutfattade meningar om alla?
Jag gillar musikstilen hårdrock (within tempation, Paramore, Evanescence, Skillet, Delain mfl), annars lyssnar jag också på lite "lungnare" (Lykke Li, Firts Aid Kit, Melissa Horn, Coldplay, Florence+ The Machine, Of Monsters and men, Ed Sheeran och typ musik som är i filmer) jo, sådan musik funkar väl, men behöver ofta bytas ut mot nytt.
Okej, nu kanske jag ska komma till sak... Jag gillar hårdrock, men klär mig inte som en sådan som lyssnar på det (om du förstår vad jag menar).
Jag tycker också fruktansvärt mycket om att läsa och skriva. Borde man inte vara klädd i kjol, klänning, hatt, lite mer udda skor, köpa mycket på second hand osv. Eller?
Och om man säger såhär: Jag försöker att skriva "fint" -använda fina ord, men i verkligheten pratar jag inte "fint", då använder jag "tonåriska" (med engelska och svenska förkortningar, såsom BTW, FML, asså, typ)
När man ser mig i verkligheten ser jag ut som vilken vanlig toåring som helst, garderoben är fylld med stickade tröjor, Transparanda toppar med fin krage, en mängd med olika fina linnen, jeans-toppar, tighta jeans osv.
Blir inte då detta en väldigt strulig blandning? Jo, nej, kanske, jag vet inte. Eller är det bara jag som är dum och tänker konstigt?
Fredag 27/7
Får sms mitt i natten, feg som jag är vågade jag inte kolla utifall det var någon som ville skrämmas, jag bakar fruktansvärt mycket bullar, nu kommer jag säker drömmar mardrömmar om dem. Jag läser nästan ut min bok, vaknar alldeles för tidigt, så nu är jag trött, jag tänker på hur jag så gärna vill lära mig spela piano, åh vad jag vill, syster kommer hem och ger mig en polkagris, sen lever jag.
Foto, red:jag
16.04
Jag mådde bra. Jag hade kul. Men fan heller längre. Ibland vill jag bara rymma hem i från, bo i skogen. Varför? Jag vet inte. Jag vet inte. Jag vet inte. Känner mig som ett jävla djur instäng i en bur.
26/7
På sommaren:
Sover man alldeles för länge på morgnarna. Orkar nästan aldrig borsta tänderna. Umgås med vänner och familj. Tänker alldeles för mycket. Får mygg, knott och broms bett. Äter glass i mängder. Dricker iskalla drycker. Lämnar ofta rummet ostädat. Har mycket energi. Slösar alla pengar på ätbart.
Och vi alla har nog en gemensam sak: Vi vill inte under några omständigheter, gå tillbaka till skolan (Men, det finns ju vissa som älskar skolan, ta inte illa upp eller något)
Foto, red: Jag
Onsdag 25/7 (2)
Sitter här framför en skärm, dator brukar den kallas. Trycker ner tangenterna, och försöker komma på något att skriva.
En väldigt blöt bikini har jag på mig, här sitter jag och undrar varför jag inte har hoppat in i duschen än. Den blöta bikinin beror på att jag nyligen badat. Idag skiner solen, åh, vad härligt det är! Äntligen lite värme.
Mår illa gör jag. Varför? Jo, jag råkade äta alldeles för mycket glass. Vill läsa, men har för mycket energi i kroppen, funderar på varför vissa människor tycker om en sak och en annan hatar det, målar naglarna med det nya sommriga nagellacket och provar olika klädstilar.
Foto red: jag
Onsdag 25/7
Det här med kärlek. Det är nog många tonårstjejer som vill uppleva det. Kärleken. Det låter ju så enkelt. Men är det enkelt? Knappast. Jag har läst så otroligt många bloggar där flickor skriver om deras tonårsångest och brustna hjärtan. Ja, kanske blir jag en av dem? Tonårsångesten, den har jag väl redan. Men ett brustet hjärta? Inte än.
Och ja, jag vill verkligen uppleva kärleken. På riktigt.
Ett första hångel kanske blir helt fel, fel känsla med fel person. Ska man då önska att man hade väntat? Jag vet inte svaret på den frågan. Även fast jag önskar att jag visste.
Var finns alla fina pojkar? Fan. Nu kanske du tycker att jag låter desperat, men jag skulle så gärna bara vilja hångla upp någon snygging på en parkbänk. Jo, när jag läser det själv låter det... knäppt. Som om jag vore billig. Haha, billig? Knappast. Mer den svårfångade.
Jag får ta och sluta att läsa romaner, sluta hoppas.
Tisdag 24/7 (2)
Vaknar vid tio av en röst som sjunger "Är det en vanlig dag? Ja det är en jävla vanlig dag, och det är inte din födelsedag, idag, idag, idag". Jag får frukost på sängen av bror min, den konstigaste jag någonsin fått.
Läser fyra timmar nonstopp, fixar designen (nu är den nästan exakt som jag vill ha den),
dunkar musik och blir tillsagd att sänka volymen, ritar, klipper,
och hålar lappar som jag ska sätta på allt fikabröd, bakar nya hallongrottor,
läser lite till, fotar och försöker desperat få till någon bra bild, städar rummet och
längtar efter att få träffa någon. Jag provar också att redigera bilder, misslyckas, i dag har jag
nog ingen fantasi alls. En sak till mina kära vänner. Vädret suger.
3 bilder som jag tog för nån månad sedan.
Tisdag 24/7
Jag hör fågelkvitter från ovan. Känner solen bränna mot den bara huden. Halsen och munnen blev just nedkyld av den iskalla colan. Jag drar in lukten av alla möjliga ljuva dofter, lavendel, rosor, vilda växter och nyklippt gräs.
Jag kollar ned på min handled, van som jag är. Märker att det inte sitter någon armbandsklocka där med vita remmar. Jag hör ett dovt skratt komma ur min mun när jag kommer i håg hur jag tog avsked av den.
Den där klockan vill jag inte se på hela sommarlovet, tänker jag. När jag kommer tillbaka till skolan ska jag ha tappat tidsuppfattningen totalt och glömt hela grejen med mattematik, grammatik och geografi.
Nog om det, tänker jag och drar på mig linnet som låg på marken. Kollar hastigt på boken bredvid mig.
Inte nu, far en tanke genom mitt huvud, jag har all tid i världen.
En svag bris av varm luft kommer emot mig när jag sparkar till och ställer mig på brädan. Jag åker långt på den raka och öppna asfalts vägen. Plötsligt får jag för mig att åka hem till en gammal vän.
En timme senare ligger vi på hennes golv och skrattar och tänker på alla minnen vi haft i hop.Allt det där gammla grollet är som bortblåst. Vi tar fram hennes jordglob, snurrar och snurrar, när den sedan stannar turas vi om att peka med fingret på den runda ytan.Landet eller Staden finget pekar emot ska vi alltså åka till när vi blir vuxna. Vi skrattar igen, gråter av glädje och kissar nästan på oss.
Väl hemma igen sätter jag på min sommriga Spotify lista, dansar och dansar med mig själv. När jag i sinom tid plöjt igenom alla låtar stänger jag av datorn och kastar mig i den inbjudande sängen med hundratals kuddar. Jag tar ett djupt andetag, andas ut. Jag öppnar fönstret, vädrar ur all gammal luft. Det håller på att bli kväll där ute.
Jag hör syrsorna låta högt. Ljutet låter manjefikt i mina öron. Jag läser, läser hela natten. Gråter tills det inte finns några tårar kvar i mitt system. Din jävel, tänker jag och vill skrika till honom att lägga av. När jag plötsligt kommer på att det är en bok och att det inte händer i verkligheten. Men när jag läser blir allt så verkligt.
Jag kollar snabbt på den stengammla nokian, din jävel, tänker jag igen, att du bara hade mage att ta min nästan splitternya telefon. Men vad hjälper det? Som om han/hon skulle höra mig?
Klockan är fyra.
När jag vaknar drar jag på mig en bikini och en jumpsuit. För idag är det pölen med killarna.
Jag tar en macka i all hast och dricker direkt från juice förpackningen. De andra har redan ätit, som vanligt, eftersom att jag har en tendes att sova bort halva dagen.
Jag slänger mig på cykeln och drar iväg med all världens fart.
(2) 23 juli
Bränner kakor och svär långa ramsor om hur klantig jag är, de där kakorna skulle jag ha sålt på loppis.
Fortsätter att grubbla över vad tonåren igentligen är samt vad meningen med livet är. Jag dricker alldeles
för mycket te och stirrar ut genom fönstret, och ser stora rengdroppar forsa ner.
I bland ser det nästan ut som att träden ska gå av, för så mycket blåser det. Jag som trodde att det
här kallades sommar...
Jag får en stor klump i magen när jag tänker på hur kort tid det är kvar
tills skolan ska börja. Jag vill inte, vill inte, vill inte gå tillbaks dit. Jobbiga lärare, äcklig skolmat
och en hel drös med elaka människor som man helst vill slippa.
Slår till min dator, en riktig käft smäll var det nog, andledningen är att jag inte kommer på hur jag ska
ändra rubrikens storlek på denna blogg.
Väntar och väntar på att mina böcker ska trilla i postlådan, nu orkar jag snart inte vänta längre.
Frånhimmeltilljord-en blogg om allt och lite till
Hej.
Det här är alltså min nya blogg. Som du kanske har märkt så heter den "frånhimmeltilljord" och varför?
Jo. Just därför att den här bloggen kommer att handla om allt som rör sig i min hjärna och det jag känner i hjärtat. Det är även en foto blogg.
Nu kanske du tycker att jag ska berätta någonting om mig själv. Okej, kör till.
Emelie heter jag. Älskar allt som har med foto att göra. Böcker har jag många av, gillar verkligen musik,
att dansa, skogen, filosofera, skriva listor, berättelser, dikter (ja, säkert allt man kan skriva).
Min longboard står alltid redo för en tur. Åh, det är så härligt att glida fram, och höra ljudet av hjulen
som rullar mot asfalten.
Självklart bor jag på landet. Det är så fridfullt här. Och all inspiration som går att få tag på suger jag i mig.
För sådant finns det mycket av här. Men svaret är nej. Jag kommer inte att sitta och ruttna i denna håla
och vänta på att någonting ska hända. Jag vill se världen, uppleva alla möjliga kryp-in.
och som så många andra bloggare vill jag verkligen resa till Berlin och Paris.
Så. Nu vet du (förhoppningvis) lite om mig. Men om det händelsevis är så att du vill få reda på lite mer om mig, kanske läsa det jag skriver eller titta på fotografier som jag själv har tagit kan du ju alltid ta och följa min blogg.
-Emelie
