Den nakna sanningen.

Vem vet vad äkta lycka är? Inte själva ordet, utan den nakna sanningen. Den bär en mask för de ensamma. De mest ynkliga kramar om ett minne, eller en illusion.
Tiden tar allt, oavsett om vi vill det eller inte. Tiden tar allt, tiden begraver det. Och tillslut finns det bara mörker. Ibland finner vi andra i det mörkret. Och ibland tappar vi bort dem igen.
 
(* menyn är fjkdlsafoes *)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0