Nu har all stress runnit av mig. Inge mer plugg. Känslan är obeskrivlig. WEy.

Jag är liksom nöjd med allt. För en gång skull. Skolan (betygen), livet, mina vänner, min vardag, mig själv.

Jag har liksom blivit mer den jag är igentligen. För ett tag sen låg det djupt inbäddat i en massa måsten. Som om jag bryr mig längre? Hell no. Som om jag bryr mig om vad alla andra tycker. Lalala. Jag vet inte vad jag skriver. Nej men jag är väl inte kanske värsta djupa människan som är full av hemligheter, jag är väl inte precis så där mystisk av mig. För jag är nog bara jag.

Ytlighet, uäk. Ni äcklar mig. Tror ni att man blir mer omtyckt för om man får massa likes på facebook å instagram? okej, jag tycker väl själv om att få likes. Men att trycka ut rumpan och använda push-up bh är väl inte så svårt? Jag vet inte, är det kul att vara precis som alla andra? Hur kan man sänka så lågt?

Jag väljer att publicera denna text, och vet igentligen inte varför.