Det här med kärlek. Det är nog många tonårstjejer som vill uppleva det. Kärleken. Det låter ju så enkelt. Men är det enkelt? Knappast. Jag har läst så otroligt många bloggar där flickor skriver om deras tonårsångest och brustna hjärtan. Ja, kanske blir jag en av dem? Tonårsångesten, den har jag väl redan. Men ett brustet hjärta? Inte än. 

Och ja, jag vill verkligen uppleva kärleken. På riktigt.

Ett första hångel kanske blir helt fel, fel  känsla med fel person. Ska man då önska att man hade väntat? Jag vet inte svaret på den frågan. Även fast jag önskar att jag visste. 

Var finns alla fina pojkar? Fan. Nu kanske du tycker att jag låter desperat, men jag skulle så gärna bara vilja hångla upp någon snygging på en parkbänk. Jo, när jag läser det själv låter det... knäppt. Som om jag vore billig. Haha, billig? Knappast. Mer den svårfångade. 

Jag får ta och sluta att läsa romaner, sluta hoppas.